Jo, jag lever ännu för er som undrar vart jag försvunnit. Nu har jag gjort operationen och allt gick helt okej.

I will tell u everything!

Jag fastade 16 timmar innan operationen. Gud va hungrig jag blev, jag fick enbart ta in vätska, dock inte mycket efter klockan tolv på natten. Morgonen därpå när jag vaknade va jag galet hungrig och törstig. Jag fuskade lite och tog en klunk vatten (vilket man tydligen inte fick göra då man skulle sövas ner) När jag väl kom dit så frågade dom mig ifall jag hade druckit eller ätit så sa jag NEEEJ!! Jag ville verkligen göra det här operationen för engångsskull. Dom sövde ner mig och sen var det allt.....

Vid uppvaket:

Jag vaknade brevid en helt hysterisk kvinna som började hyperventilera och en man som inte visste vart han var. Det första jag sa var: är det klart? Mamma kollade på mig och ba: Ja, äntligen!

Jag visste inte hur länge dom hade hållt på, hur länge jag sov, men minns att jag va där ganska länge. Det andra jag gjorde va att skälla ut läkaren då jag fick veta att han inte hade gjort hela jobbet utan bara halva, men nu i efterhand när jag tittar på mig i spegel så ser det ganska bra ut.

Jag minns hur en kompis till mig hade snackat om att hon fick en piggelin efter sin operation då hon hade ont i halsen efter alla slangar så jag bad mamma leta upp en sjuksköterska och be om glass. Jag fick en liten rutten pinnglass som förmodligen legat där sen förra decenniet men det va bara att svälja. Det enda smärtstillande jag fick ta va Alvedon så jag inte skulle få blödningar.

Hemma:

Jag kom hem till mamma runt två tiden. Somna direkt, hade världens smärta. Jag sov hela dagen, har legat i sängen i över en vecka och inte gjort något alls. Bara plågast av smärta, många sömnlösa nätter. Mitt i allt så får jag en stark allergichock, jag svullnade upp. Det kändes som om mina naglar och händer brann upp :( Mamma fick åka och köpa Clarityn så jag kunde ta det innan jag slutade andas. Inte nog med det så fick jag infektion. Det räckte inte med den smärtan jag hade, nu fick jag dubbelt så ont :( Tvingade min mamma åka till apoteket och hämta penicillinet läkarna skrivit ut. Jag hade feber, frossa, ja allt vad man kan få.. Världens krig bröt ut :( ONT ONT ONT!!! Smärta var det enda jag kände, jag kände mig bakis varje dag. Känns som om nån stampat på mitt huvud over and over again, men så är det väl när man opererar bihålorna och nässkiljeväggen.

Tillbaka till läkaren:

Igår va jag hos läkarna och tog ut mina silikonplattor. Guuuuud va ont det gjorde! Jag kunde inte låta bli att gråta. Jag har blivit en riktig vekling nuförtiden :$ haha!! Snackade lite med honom, han gjorde rent i näsan. Gjorde ett par undersökningar sen var det dags att åka hem igen.

Mot alla odds överlevde jag denna kamp och TACK till min mamma som orkade stå ut med mig och mitt gnällande. Världens bästa! Det är inte över än. Har fortfarande infektion och ont, men jag överlever väl detta också. Juste har gått ner fem kilo också eftersom jag inte kunnat äta något - Jag lägger väl på 10 kilo när jag blivit frisk.. HJÄÄÄLP!!!